Bränder i tunga fordon

Motor, hydraulik, bränsle och elinstallationer utgör de stora brandriskerna på ett fordon. Bränderna får ofta ett mycket häftigt förlopp och är svårsläckta med en vanlig handbrandsläckare. De flesta bussbränder uppstår i motorrummet och orsakerna kan vara många. Motorrummen är ofta inbyggda och dåligt ventilerade vilket ger höga temperaturer. Detta i kombination med mekaniska påkänningar och i vissa fall olämpligt placerade komponenter ökar risken för att bränder ska uppstå.

I de flesta fall sitter motorn längst bak, föraren har därför dålig uppsikt över vad som händer i motorrummet och när en brand uppstår är det i de allra flesta fall någon passagerare eller annan trafikant som påkallar uppmärksamheten. Då kan branden redan pågått en längre tid och sannolikheten för omfattande skador är hög. Det borde därför vara obligatoriskt att bussar, som transporterar människor, är utrustade med ett varningssystem som larmar redan innan en brand uppstått. Trots det anmärkningsvärt höga antalet bränder är personskadorna lyckligtvis mycket begränsade. Däremot är den potentiella risken för en katastrof hög om en brand skulle inträffa i en situation där utrymning är förhindrad. Exempel på ett sådant scenario är olyckan i Polen 2005 med 13 innebrända. I Sverige finns flera exempel där katastrofen varit nära, till exempel Fjärdhundra-olyckan i november 1998, då en buss blåste av vägen på grund av stark sidovind och började brinna. Även andra orsaker såsom kortvariga hjärtfel hos förare kan få oanade följder. Ett exempel på detta är dikeskörningen i Arboga 2006, när en buss körde av vägen och välte. Denna olycka kunde ha fått långt värre konsekvenser om en brand hade uppstått.